Jag har kommit på att jag måste rycka upp mig med det här med bloggen. Måste upptadera lite mer. Såg i min statistik att jag hittills har skrivit typ 270 inlägg. Det var de fjuttigaste. Det är väl vad Blondinbella skriver på en dag. Nä, skärpning. Det här blir det inga miljoner av...

Fast det är ju förjävla tråkigt ändå.
Kanske blir lite roligare om man lägger till lite bilder, men det tar ju sån tid. Å så måste man ju leta reda på kabeln till kameran också och redan där fallar inspirationen.

...så lånar jag detta från vaegkonen.

Idag hade jag den andra lektionen med småttingarna. Innebandy blev det. Riktigt duktiga som vanligt. Men nästa gång blir det skidor och andra bullar. 

Det känns att det blir ljusare nu. Humöret lättas upp och allt känns helt plötsligt inte så jävla hopplöst som det tidígare gjorde. Hinder kommer att korsa min väg, som alltid, men jag får tuffa på ändå. Jag börjar längta till sommaren nu. Och tills jag har tagit körkortet. Allt är ju bokat och jag pluggar teorin varje dag. Är sjukt nervös men jag hoppas att det går vägen. När jag sitter där, med körkortet i handen och har gjort bort en av livets största prövningar, då kan jag ta det lugnt och andas ut. Innan dess går jag runt på taggtråd, nöter teori när jag äter, borstar tänderna, sover. Alltid för att det ska fastna. Men sån är jag. Jag måste tänka på det hela tiden för att inte glömma bort något. Men snart är det gjort. Om tre veckor far jag iväg, och då ska alla faser vara gjorda. Inte långt kvar nu...

Men som Jennie sa; "Det går bra nu kompis..."

Gudarnas skymning! Planeternas planet! Jag har gått rakt emot mina egna principer. Jag har KÖPT en låt! Med mobilen. 10 spänn kostade det mig att få Made in Sweden-Kims nya Three floors down. Men vad hör jag när den spelas i mina öron. Dom har ju förstört den! Det är ju inte alls samma mästervärk som det var när Kim spelade den på banjon i första programmet. Vad i helvete! Nu är jag sur. Sabbat låten. Ingen ordning alls. Desmond Child var helt ute och cyklade när han ratade detta masterpiece. Besviken.

Och sen är det ju ingen tvekan om vem som är gullegrisen i programmet. Nä, kasta ut Janet och ge all uppmärksamhet till musikundret Kim! :)

Nu har jag fått tid för halkbana, skrivningen och UPPKÖRNINGEN! Det går framåt här, peppar peppar!

Idag har vi börjat dra igång det här jätteprojektet med att få ihop en studentkatalog till alla studenter. Hur detta ska gå vet jag inte riktigt. För det första så är våran klass inte den bästa när det gäller att komma överens om något. För det andra krävs det en hel del sammarbete från de andra klasserna och alla vet ju hur det blir när man ska försöka tajma in alla på samma plats samtidigt. Pannkaka. Men vi har iallafall kommit en bra bit påväg. Så det löser sig. 

Nu har jag haft min första lektion med 7-åringarna. Riktigt roligt och dom var så duktiga! Så nu återstår bara att se om dom är lika duktiga nästa vecka. 

Jag lyssnar alltid på musik. Har alltid gjort och kommer alltid att göra. Det finns bara ett fåtal låtar där jag inte börjar sjunga med när jag gör den första frasen eller intro. Som skriklåtar. Fast det kan man inte kalla musik.

Så, nu underhåller jag mig med min nya hobby; Att gå igenom arkivet på Spotify och lyssna på alla låtar jag diggat genom tiderna.

När jag hör den här låten, känns det nästan som jag dras tillbaka i tiden, till när jag var sisådär 7 eller 8. Jag kan till och med känna lukten av rummet och ser alla små detaljer av inredningen framför mig.

Eller denna


Eller dessa små lurare som följt mig sen blöjan hängde på halva röven :)
Bara introt får en att hoppa upp på bordet och dra en liten vals med träskorna...
 

Såhär vill jag att mitt hår ska se ut. Fast det gör det ju nästan redan. Måste bara färga det lite mörkare och lära mig att använda plattången och lite gisch så fixar det plätten. Fast jag vill nog ha tillbaka min snelugg istället för den raka som är nu. Men den växer väl ut snart, lagomt till studenten!?

När du läser detta, kopiera texten nedan och klistra in i ett nytt inlägg i din blogg inom 5 minuter.

Tipsa om filmer på denna nya sida: moviewatcher.blogg.se eller maila till [email protected]

Jag är så glad idag. Har nog inte varit på så här bra humör på väldigt väldigt länge. Och vad är då anledningen?
Jo, vi hade våran första Historia lektion idag, och det första vi fick veta var att vi ska fara till Stockholm, The big city. I fem dagar!!! Yey! Med flyg dessutom! Alla andra år har eleverna fått trängas i en sunkig buss, men nu ska vi minsan resa med klass. Det ska bli såååå kul! Ett välkommet avbrott i den annars gråa vardagen.

Blev nog onaturligt glad och tacksam över denna möjlighet. Känns som jag svävar på små moln.
Har varit i Sthlm en gång förut, när vi skulle ner till Holsbybrunn. Men jag vet inte om man kan kalla det besök. Vi bytte buss på centralstationen och åkte vidare. Men jag såg iof Globen. På väldigt långt avstånd.

Så att man nu får chansen att uppleva denna omtalande stad, besöka alla historiska platser, gå på Grönan, handla upp alla pengar som man slitit håret av sig för, helt gratis är ju bara helt otroligt.

Måste nog gå och packa nu. Nog för att det är 16 veckor kvar. Men det ska börjas i tid!

Och för att det inte ska gå snack på byn, det är INTE skolan som betalar detta. Så det är ingen orättvisa i det hela. Bara en tillfällighet att vi får åka flyg också så gnäll inte över det... ;)

Oj oj... Det är så många filmer som jag vill se. Väntar otåligt på att dom kommer ut på dvd så jag kan tilläga dom till min filmsamling...

Patrik 1.5
Twilight
Låt den rätte komma in
Benjamin Buttons otroliga liv
På himlen lyser stjärnorna

Om ni ser dom någonstans så kan ni ju hojta till...

Nackdelen med att vara vuxen är att man ser allt med helt andra ögon. När man var liten var allt mest bara lek och man behövde inte fundera så värst mycket över det. Inte över sig själv heller för den delen. Det var alltid någon som såg till att man hade ätit ordentligt, var hel och ren och mådde bra. Nu måste man hela tiden planera och tänka över allt som händer och vad som komma skall. Det är nu man ser konsekvenserna som kan dyka upp, vilka problem som ställer till det om man rubbar lite på den stadiga grunden. Det är konstigt det där. Och inte särkilt roligt heller. Nu är det jag som ska gjuta den där stadiga grunden till mig själv, som jag ska stå på. Som ska vara grunden till mitt liv. Tidigare stod jag på någon annans. Nu måste jag göra mig en egen. Nog för att jag under flera års tid har byggt på mer och mer för att grunden ska bli så stadig som möjligt. Det är alltså nu det är upp till bevis. Har jag gjort mig en så pass stadig bas så den håller resten av livet? Det är det man aldrig vet förren man sitter där på kanten och kämpar för att hålla sig kvar när grunden spricker och ramlar ner i ett stort svart hål. Men det där hålet kanske håller sig undan om jag har tur. Om jag sköter mig bra. Det återstår att se. Men känner jag mig själv rätt så kommer jag inte att ge upp i första taget.

En annan sida av mig gillar denna nya grund. Möjligheten att själv kunna bestämma över sin egna framtid. Kunna göra mina egna val. Det svåra med detta är att hålla kvar alla andras grunder kvar, sammansatta med min. För trots att jag nu har en egen så vill jag inte släppa de andra, de som står mig närmast. Därför har jag helgarderat mig. Men dubbelsvetsade järnkedjor som håller de andras grunder fast med min. Jag är inte den som släpper... Det ska ni veta.

Det är nu jag har chansen att smycka min grund, så små frön runt kanten som med tiden blommar ut i vackra skapelser. Stora och stadiga som står som gjuten i sten och som inte viker sig efter vinden ett uns.

Igår fick jag ett jätteryck! Började vid 10 igår kväll med att leta reda på en räkning som jag hade slarvat bort. När jag väl hittat den insåg jag hur stökigt det var så jag började plocka lite grann här och var. Fortsatte med att torka bort den oidentifierbara blå färgen från sopskåpet. Fick använda aceton så det satt ganska rejält. Gick sedan över till the locker from hell, städskåpet. Herre min skapare vad man drar på sig mycket saker. När alla dessa saker ramlar ut när man öppnar dörren så blir man ännu mer irriterad. Så jag rev ut allt, torkade, sorterade och ställde in igen. Städskåp. Varför heter det så? Med tanke på namnet så borde det ju städa sig själv?! Eller heter det så för att man hela tiden måste städa där inne?! Jaja...

Hittade lite smycken här och var i lägenheten som jag saknat, och när jag skulle lägga tillbaka dem i smyckeskrinet så såg jag hur mycket grejjer det var under sängen. Hittade både det ena och det andra, bla den handduk som jag letat efter. Haha. Där ser man! Så har ni något bortsprunget så kan ni komma och leta hemma hos mig. Ni hittar det säkert under min säng! :)

Ännu en långdryg dag i skolan. Fortfarande inget att göra. Men som de två tidigare dagarna denna vecka så ska jag jobba. Sen. Efter lunch fram till 18. Det är bra att dom ringer mig. Dom kunde ju lika gärna ringa någon annan. Men dom väljer mig. Hehe. Låt gå för denna gång. Tur att jag har en snäll lärare som låter mig gå. Vi har ju ändå inget att göra så det är ju lugnt. Men till veckan drar skolan igång på riktigt och då får det vara slut med jobbandet mitt i veckan. Måste lägga allt krut på plugget nu sista terminen. Men jag vet att om dom ringer så kommer jag mest troligtvis att pussla in jobbet någonstans mellan frukost, lunch, middag och plugg. Eller kanske inte middan. Det blir hoppad. Ingen vidare mening att äta middag på sena kvällen. Då ska man ju sova.

Jaja... Back to reality.

Over and Out

Dom ringde nyss från jobbet. Ville att jag skulle jobba idag igen. Så nu blir det skola fram till halv ett sen jobb från kvart i ett till sex. Men men...

Fattar inte varför vi måste vara på skolan heller. Det finns inget att göra å jag är redan klar med allt, så man nöter bara hela dagarna. Men likt förbannat så är jag skittrött när jag kommer hem från jobbet. Orkade inte göra nått annat igår än att ligga på soffan under en filt å se på skitprogram. Å lägga mig tidigt såklart. Orkade inte ens läsa ordentligt i boken. Hrmf...

Vilket värdefullt liv jag har om dagarna...

Jaha. Nu blev man inringd från jobbet. Så nu är det skola till 14, sedan kassa på ICA till 18. Yey!

Ja, tänkte att jag skulle ta upp det här med mitt gitarrspelande igen. Har varit lite snålt om det på sista tiden. Funderade över vilken låt jag ska nöta härnäst. Kom på att Nothing Else Matters passar nog bra. Den är inte alltför svår. Jo tjena... Början är inga problem. Den har jag kunnat sen jag gick i lågstadiet. Men sen då?

En 2:a frågar vår lärare:

Fan. Jag har nu insett att dom som är YNGRE än jag kommer att ha körkortet i sin hand FÖRE MIG! Om dom klarar det förstås. Men snart är det min tur. Mycket snart. Om jag klarar det? Fan igen. Nu fick jag ångest. 

Helt plötsligt är det söndagarna som är ens fiender. Det är på söndagar man sitter på pottkanten, inte långt från att ramla ner. Det är då allt ska göras, man ska hinna med den där extra sovmorgonen samtidigt som man MÅSTE komma isäng i tid så man inte är så trött på den befarade måndagen. Usch! Man går och bävar sig hela dagen för att måndagen ska komma. Eller inte dagen i sig, utan allt den för med sig. Eller inte allt. Bara skolan. Fy. Men men. Det är väl bara å knipa igen och gilla läget. Kommer säkert att sitta där om några år och och tänka "Fy fan vad bra man hade det på skoltiden". Det tänker jag iof redan nu, fast om högstadiet. Det var roligt det. Iallafall sista året. Har inga minnen om arbetet, utan bara alla kompisar och allt hyss man gjorde dagarna i ända. Snöbollskrigen inomhus. Alla fönster som hela tiden gick i kras utan att någon var den skyldige. Vattenkrigen. Stollekarna genom korridoren som gick ut på att en sprang på stolar och dom andra skulle skynda sig att ställa dit en ny stol så dom inte ramlade i golvet. Toaletten som gick sönder och skapade översvämning i halva korridoren. Folk som åkte på en kartongbit nerför trapporna. Ja. Det var tider det.
Så är det aldrig nu. Nu sitter alla framför en dator och nöter. Man ska hela tiden prestera. Värdera. Vad kunde man gjort bättre. Är detta det resultat som jag var ute efter. Bla bla bla bla. Fan, vad less jag är på att prestera. Man kan aldrig göra ett arbete utan att måsta fundera ut varför man gjorde just så, hur resultatet blir, hur högt betyg det är värt.

Nä. Jag är skapt för något större. Vänta bara. Det kommer...

Snart kommer Elsa hit. Hon ringde alldeles nyss och frågade om hon fick komma, för mamma bråkades bara. ;) Å det är klart att hon får komma hit.
Förövrigt blir det en lugn kväll med bus och Lets Dance. Får se om hon stannar över natten. Det blir nog tidig morgon vilketsom, då vi ska till Vilhelmina å hämta en bil.

Svar till Nollåttan som frågade:
"* Håller hårt på människans egna individualitet och självsäkerhet."

Du är heeeeelt säker på att du inte menar hennes självständighet? Moderaternas ungdomsförbund nästa? Du är välkommen att joina.

Ja, jag är helt säker på att jag menar självSÄKERHET! Det är grunden på allt. Är man osäker på sig själv kommer man inte särskilt långt med sina mål, eftersom man då bara tvivlar på sig själv och inte vågar ta för sig.
Moahaha! Ja, det kanske jag gör. Den dagen, den sorgen ;)

Jaha, idag var man back in the hole igen. Fy fan! Tur att det bara är ett halvår kvar. Sen blir det inge mer. Aldrig att jag sätter mig i skolbänken igen. Nä. Fy fan va less jag är!

Igår, på min fikarast, satt jag och läste Aftonbladet. Där hade dom gjort ett repotage om träning och lagt till ett träningshoroskop. Man kunde alltså kolla vilken träningstyp man var enligt ens stjärntecken. Jag brukar ALDRIG läsa horoskop, men något gjorde att jag läste detta bara för skojs skull. Jag läste. Funderade. Läste igen. Kände mig träffad. Eller nja, mina bästa träningssätt ska tydligen vara löpning och en riktigt bra personlig tränare. Jag hatar att springa bara för att och jag hatar när folk säger åt mig vad jag ska göra och tvinga mig fortsätta fast jag mest av allt bara vill slå till den som skriker. Men det stod något mer, något som jag tänkte "Det här är fan jag i ett nötskal. Precis". Citerar efter taskigt minne "Du är en person som gillar att ha kontrollen. Tränar gärna om det är på dina egna villkor. Tränar gärna i lagsporter så länge det är du som är stjärnan. Du är en väldigt dålig förlorare". Detta är helt sant. Det sistnämnda alltså. Det märkte vi inte minst i somras när jag, Moa, Roger, Robin, Samme och Line skulle spela frågespel som vi alltid gör mitt i natten när vi är i stugan. Vi delar upp oss i lag, turas om att fråga det som står på kortet och den som svarar först får poänget. Det slutade med, som för det mesta, att jag blir så arg på Robin och Roger (det är oftast dom som jag får kämpa mot mest eftersom dom inte inser att det är jag som har rätt ;) så jag tror jag ska flyga upp i världsatomer. Samma sak gäller vid sport. Jag vill vinna. Så är det bara. Dom lyckades träffa rätt en gång iallafall, hittepåarna på Aftonbladets fikaredaktion ;P

Jag har hamnat i en ond cirkel, nämligen köpa köpa KÖPA! Förstår inte vad som är med mig. Allt jag ser vill jag ha. Speciellt när det gäller kläder.


Hyllorna fortsätter ända upp till taket, ändå hittar man aldrig något som man vill ha på sig... Drömmen är ändå att bara ha hängande kläder. Kasta ut hyllorna och in med skenor och galgar!!!


Och skor...

Och möbler. Jag går och planerar. Funderar. Mäter i huvudet hur allt kommer se ut på plats. Ny tv-möbel som naturligtvis inte fanns längre. Fan. Jag är lite kräsen och när jag väl hittar det jag vill ha så finns den inte kvar :( Sen är jag lite sugen på ett nytt köksbord med stolar. Men det får jag nog vänta med tills jag skaffar mig en större lägenhet. Köket är så pass litet nu så det ryms nog inget mer än det jag redan tryckt in.
Som sagt, köpe å köpe. Men jag försöker hindra mig. Försöker.
Samtidigt överöser jag mig med jobb. Men det är bra. Bra att dom ringer och vill ha mig... Jobbade ju som sagt idag mellan 9 och 18. Trodde att jag skulle vara ledig nu i två dar fram till skolan börjar igen, men då ringde Markus från Ungern när jag var påväg hem och fråga om jag kunde jobba på onsdag. Och självklart kunde jag det. Så på onsdag blir det jag och Göran som ska komponera ihop ett litet Storumanblad. Hehe... Kanske blir lite annorlunda mot det vanliga nu när det är jag som håller i trådarna, vem vet?! Nä, men det känns kul att få komma tillbaka igen.

Fy bubblan vad jag är trött. Somnade nog inte förren efter två nångång. Har tydligen kommit in i en anti-sova-på-kvällen-period, vilket innebär att jag ligger och snurrar i sängen i flera timmar. Vanligtvis till klockan drar sig mot tre på natten. Underligt.

Jaja, jobb idag iallafall, så jag måste nog dra nu om jag ska hinna. Börjar 9 och slutar 18.15. Hade inte alls nån lust. Men men... Det är ju bara idag kvar, sen är jag ledig två dar innan plugget drar igång igen. Blä!

Tänkte igenom det här med nyårslöften. Grubblade länge över vad mitt skulle bli. Man lyckas ju sällan hålla dem ändå. Men för att man ska kunna göra ett löfte som passar en så måste man ju granska sig själv först. Och vem är jag egentligen? Satt och grubblade på det en natt och vad kom jag fram till egentligen? Inte särskilt vettiga saker. Åtminstone inte något som kan hjälpa mig i valet av nyårslöfte.

Jag är en människa som:
* Är löjligt rädd för mörker.
* Hatar ormar nästan mer än allt annat
* Ägnar min lediga tid åt att göra tillvaron så bra som möjligt för alla andra så jag oftast glömmer bort mig själv.
* Älskar kläder!
* Är galen i inredningsprogram, och bestämmer mig efter varje program för något nytt som ska göras om i mitt hem, men som aldrig blir.
* Umgås alldeles för lite med familjen.
* Hatar att bada i sjön när fiskar är i närheten, och tycker att gäddor är lika hemska som hajar.
* Drömmer om en egen Bernersennen hund.
* Håller hårt på människans egna individualitet och självsäkerhet.
* Anser att det är viktigt att kunna klara sig själv, alltså inte vara beroende av andra.
* Är otroligt överbeskyddande mot min familj och tror alltid att det ska hända dem något så fort de sätter foten utanför dörren.
* Mår dåligt om jag inte har koll på precis allt.
* Blir helt apatisk av stress och glömmer det mesta
* Skrivet upp allt viktigt i minst tre kalendrar för att sen glömma bort vart jag har skrivit upp det
* Tycker att akustisk musik på gitarr framför en eld, eller överhuvudtaget, är den bästa musik som finns
* Blir väldigt lätt arg och avreagerar mig på saker. Men det går över lika fort som det dök upp.
* Svär alldeles för mycket.
* Gillar att plantera i trädgården och se hur allt växer till sig
* Målar med akrylfärg på pannåer och canvastavlor så fort jag har lite tid över
* Tillåter mig aldrig att slappna av. Det finns alltid något som ska göras eller någon att vara orolig över.
* Sätter alltid hög press på mig själv. Allt ska göras med bästa förmåga och jag ska ha så bra betyg som bara är möjligt.
* Har nästan bara kompisar som är äldre än mig själv, och majoriteten av dom är killar.
* Är otroligt skolless och ska aldrig mer sätta mig bakom skolbänken efter studenten.
* Nojjar mig över att dygnet bara har 24 timmar och att jag aldrig hinner med något.
* Jobbar oftast på min lediga tid.

Så, vad kan man konstatera av detta? Finns det något nyårslöfte gömt i denna lista? Mer tid till mig själv kanske? Nä, en sak har jag lovat mig själv. Jag ska inte bli sur. Livet är för kort för att gå omkring och muttra över något som går att förbättra. Men aggresiv får jag väl ändå blir? Ibland iallafall...

Ja, så var det ett nytt år igen. Ett nytt år med massor av nya möjligheter. Det här året ska bli mitt leva år.
Nyår spenderades med dessa hårdingar
Och en massa andra folk. Trevligt hade vi iallafall. Bortsett från jättevurpan jag gjorde, vilket resulterade sig i rövvärk idag. Haha.